Livet har inte blivit som vanligt efter förra veckans arbete med flyktingarna. Det påverkade mig lite mer än jag trott. Sen har det varit en del andra grejer som påverkat mig.
Just nu går vi mot mörkret. Jag känner av det och längtar till sol/bad och värme.
Jag och en kompis har ju bokat en 17 dagar lång resa till Tokyo och Thailand. Så länge jar jag aldrig varit ifrån mina barn eller man. Men det kommer att bli så nyttigt och välbehövlug pause ifrån att vara mamma och fru till att bara vara jag. Tänka på mig.
I helgen var vi på vårt älskade landet. Kommer sakna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar